Mormors släkt I: förmödrarna

Man har påpekat för mig att när jag nu har en egen blogg så borde jag använda den till att skriva ned och dela med mig av det jag vet om släktens historia. Så jag ska försöka göra det. Att jag har en hel del samlat och att jag under min uppväxt och senare hört en massa av mina föräldrar, betyder förstås inte att resten av släkten på respektive sida har samma information. Och inte ens jag är väl odödlig – så vitt vi vet i nuläget i varje fall. Så rådet är utan tvivel klokt och jag sätter igång. Det här blir i första hand en släktkrönika av intresse för släkten, men jag låter ändå tillgängligheten vara offentligt så att man inte behöver känna mig personligen för att kunna läsa innehållet.

För att det ska bli någorlunda systematiskt börjar jag med kvinnolinjen, d.v.s. min mormors och mormorsmors släkt.

Mormorsmor hette Hedvig Maria Sandahl som ogift och hon var född i Stockholm 1857.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHennes mor, som levde 1832-1904, hette som ogift Jenny Magdalena Fredrika Huss och som gift alltså Sandahl. Jenny Huss var född i Mariestad men levde som gift i Stockholm.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Jennys make var den ganska framstående läkaren prof. med. Oscar Theodor Sandahl (1829-1894). Av årtalen förstår man att han inte blev särskilt gammal. Han var specialist på lungsjukdomar och hade mycket kontakt med TBC-sjuka i Stockholm, och han dog också i en lungsjukdom (TBC, förmodar jag, fast jag har inte hört annat än att han dog ”i en lungsjukdom”).

Sandahlsandahl2

Oscar och Jenny hade två döttrar (en son också, men han dog i späd ålder), Anna och Hedvig Maria. Äldsta dottern Anna, 1855-1946, var med när föräldrarna reste på en längre studieresa i Nordafrika, främst Egypten, och detta måste ha varit under åren 1855-56, för Maria föddes 1857 i Stockholm. Här kan man läsa om hur några fröer som Oscar tog med sig från Egypten kunde gro ca 150 år senare (början av artikeln kopierad och fortsättningen kan man läsa i länken som följer direkt efter den citerade texten):

”De väckte akaciafröet efter 151 år

När Oscar I var kung av Sverige och fransmännen just börjat bygga Suezkanalen, mognade ett frö på en akacia i den egyptiska öknen. 151 år senare väcktes det till liv i ett labb på Linköpings universitet. (2010-03-10)

År 1856 reste stockholmsläkaren Oskar Theodor Sandahl till Egypten för att kurera sina dåliga luftrör – kanske var det tuberkulos. I sällskap hade han sin hustru och deras lilla dotter. I likhet med Carl von Linné och andra av den tidens medicinare var han också intresserad av biologi, särskilt botanik. Under resorna i landet samlade han växter, fröer, insekter och andra djur.

Samlingen skeppades hem, med varje objekt prydligt förpackat och etiketterat i glasburkar, och deponerades i Karolinska institutets drogmuseum. Under drygt hundra år flyttades fröerna hit och dit för att till sist hamna på Nordiska museet. Där dröjde det till 2007 innan någon fick intresse för att granska dem närmare. Skulle det vara möjligt att få så gamla frön att gro? …http://www.liu.se/forskning/reportage/akacia?l=sv

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fam. Rappe ca 1910. Anna Rappe f. Sandahl och hennes make Axel Rappe med barn och barnbarn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Axel Rappe

Detta om detta. Jag fyller på med uppgifter lite pö om pö, men just nu lägger jag Jenny och Oscar till handlingarna. Min mormorsmors syster Anna och hennes man Axel Rappe vet jag inte så mycket om annat än att Axel hjälpte sin svägerska Marias söner (d.v.s. min mormors bröder) ekonomiskt med deras utbildning. Om min mormors mor Hedvig Maria Beer, f. Sandahl (1857-1932) och hennes make Georges Beer (1854-1911) vet jag desto mer och jag har även Georges dagboksanteckningar (inte i original, men renskrivna av min mammas kusin Lotta Beer) från när han var 18 liksom Marias två dagböcker (i original) från förlovningstiden när hon var 21-22. Men först vill jag berätta det (ytterst) lilla jag vet om Jenny Huss anmödrar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Maria Beer f. Sandahl

 ——————————

Före Jenny Magdalena Fredrika Huss…

Egentligen vet jag praktiskt taget ingenting om de äldre släktleden (före mormors mormor Jenny Huss), men innan jag går vidare med mormorsmor Hedvig Maria och min mormor Jenny vill jag ändå notera de namn jag känner till. För att det inte ska bli rörigt i onödan använder jag här kvinnornas namn som ogifta.

Jenny Huss mor hette Magdalena Oldenburg och levde 1798-1837. Hon var alltså inte mer än 39 när hon dog. Fadern hette Johan Fredrik Oldenburg och modern Magdalena Rath. Denna levde 1868-1843. Hon överlevde alltså sin dotter, som dog endast 39 år gammal.  

Magdalena Rath var dotter till Johan Casper Rath och Christine Heid. Om Christine Heid vet jag ingenting och det finns inte heller några födelse- eller dödsdatum i registren. Jag gissar därför att hon inte var född i Sverige. (Dottern Magdalena Oldenburg däremot var född i Lidköping.) Enligt släktforskningsprogrammet Genie hette Christina Heids far Johan Frederik Heid och hennes mor Regina Elisabeth Fahlers eller Faeller. 

Regina Elisabeths föräldrar, slutligen, skall ha hetat Christoph Faeller (eller Fahler) och Elisabeth Kollerin. Längre tillbaka än denna Elisabeth f. Kollerin har jag inte lyckats hitta några uppgifter, men hon bör ha varit född någon gång i mitten eller slutet på 1600-talet.

Så här ser alltså kvinnolinjen bakåt ut från mig:

  • Brita Gunilla Gabrielsson, 1925-
  • Jenny Maria Beer, 1888-1975
  • Hedvig Maria Sandahl, 1857-1932
  • Jenny Magdalena Fredrika Huss, 1832-1904
  • Magdalena Oldenburg, 1798-1837
  • Magdalena Rath, 1768-1843
  • Christina Heid, 17??-17??
  • Regina Elisabeth Faeller/Fahlers, 17??-17??
  • Elisabeth Kollerin, 16??-17??

—————————-

Tillbaka till slutet av 1800-talet och mormorsmor Hedvig Maria och hennes Georges.

I tonåren blev Maria Sandahl förälskad i sin pianolärare Georges Beer. Hon lär ha varit mycket romantisk och historien förtäljer att hon brukade gå och sticka rosor i staketet till huset där han bodde. Maria ville få gifta sig så fort som möjligt, men hennes föräldrar bromsade och tyckte att hon fick vänta tills Georges hade en säker försörjning. Av hennes dagbok, som hon skrev under förlovningstiden, framgår att hon var otålig och ibland undrade om de någonsin skulle få varandra.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Maria och Georges vid förlovningen i Neuchâtel.

Marias dagbok liknar många andra unga flickors dagböcker, men för mig som har haft turen att födas i en annan tid känns det beklämmande att läsa hur begränsat och torftigt hennes liv var. Flera gånger beklagar hon att hon kan så lite – det vill säga att hon är så lite utbildad. Hon får lektioner i franska och pianospel och så handarbetar hon förstås. Hon hade också en annan hobby som hon verkar ha glatt sig åt, nämligen ”träskärning”, och hon gjorde flera alldeles fantastiskt fina saker, bland annat ett vackert schatull som är i min mammas ägo. Men hon utbildades alltså till hustru och mor och för det behövde hon knappast kunna vare sig matematik, biologi eller historia utöver vad hon fått genom den obligatoriska skolundervisningen. Av dagboken att döma höll hon sig mest hemma och gick då och då till sin träskärning samt emellanåt på middagar och andra bjudningar. Mest trånar hon efter Georges, som ibland är bortrest för att spela och andra gånger bara inte har så mycket tid med henne som hon skulle önska. På dagbokens två första sidor, skrivna den 21 november 1878, kan man läsa:

”Hurudan var jag ej i förgår mot min egen innerligt älskade Georges! Jag var så häftig och mycket stygg att Georges gick bort från mig mycket bedröfvad öfver mig. O! Hvilken ånger och förtviflan som sedan kom, men då var min älskling redan borta. På morgonen den 20 fick jag bref från Georges och i hvilket han ber mig komma i boden för att samtala. Med klappande hjerta infann jag mig och vi gingo ut och promenerade på Skeppsholmen. Ack huru god och förståndig är han ej! Han talade så lugnt och visade mig på mina fel, hvilka äro rätt lätta att hjelpa, blott jag vill bemöda mig att bli energisk och ej öda bort tiden med en mängd smågöromål, som oftast äro till ringa nytta. Gud gifve att jag kunde blifva en så god maka som han förtjenar och som jag innerligt önskar att blifva. Måtte jag kunna bättra mig så att jag aldrig mera gör min älskade Georges så ledsen. Huru ljuft var det ej att få förlåtelse och bekräftelse derpå genom en god kyss.”

Det framgår inte vad grälet hade handlat om, men ganska ofta i dagboken förebrår Maria sig själv för allt upptänkligt och jag undrar om Georges någonsin var lika självkritisk…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Marias dagbok. I glasskrinet syns hennes små elfenbensbehållare för synålar och små, små virknålar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Första sidan i Marias dagbok.

Georges Beers dagbok från 1873 omfattar drygt 100 renskrivna sidor och varken litterärt eller intrigmässigt är läsningen så särdeles intressant. Det som ändå gör dagboken läsvärd är dels det myckna omnämnandet av ett antal sedermera kända namn (t ex Schück, Lamm, Bonnier, m. fl.), dels dagbokens karaktär av tidsspegel. Så här kunde alltså livet se ut för en ung man (han var 18 när han skrev detta) i Stockholms borgerlighet under andra hälften av 1800-talet. Visiter, fester, middagar, krogbesök … men det är ingen tvekan om att musiken verkligen betydde mycket för Georges. Bortsett från detta tycker jag att dagboken på ett intressant sätt för tankarna till nutidens uppdateringar på Facebook… Vad han ätit, vem han umgåtts med, hur han gick från den ena platsen till den andra…

Här är alltså Georges Beers timeline från januari 1873:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Första sidan

Sid. 1

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 2

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 3

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 4

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 5

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 6

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 7

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 8

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 9

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 10

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 11

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 12

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 13

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 14

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 15

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 16

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 17

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 18

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 19

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 20

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sid. 21

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

22

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

23

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

24

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

25

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

26

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

27

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s