Starke Adolf och hans ättlingar

 

 

 

Om Gabriellas planerade namnbyte

Snart kommer jag att byta till min mormors efternamn som ogift: Beer. Detta ville jag redan när jag var i tonåren, men av någon anledning har jag alltid trott att det skulle vara väldigt krångligt och att jag skulle behöva söka tillstånd från alla avlägsna släktingar som har det namnet. (”Men varför har du inte tagit reda på hur det faktiskt förhöll sig med den saken, Gabriella?” undrar någon nu. ”Du har doktorerat och borde väl förstå hur man kan söka information? Till exempel på nätet. Wikipedia kanske…?” Mitt svar på det är att nu ska vi inte vara såna.)  När jag för några veckor sedan gick in på Patent- och registreringsverkets hemsida och läste på, upptäckte jag att jag helt enkelt har rätt att ta min mormors efternamn som ogift. Det jag behöver skicka med ansökan är, förutom en skriftlig motivering, födelse- och dopbevis för

min mor

169907_10151186696443985_1498380888_o - Kopia (2)min mormor

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

och min mormors far.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

 

För min egen del behövs inget dopbevis utan det räcker med personbevis. Men jag är bevisligen döpt jag också och dessutom med två av de andra personerna närvarande.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I måndags (7 december) fick jag det sista av dokumenten som behövdes så då kunde jag skicka in ansökan. Sen kan det tydligen ta upp till ytterligare nio veckor hos PRV eftersom det kommer in så många ansökningar om namnbyten inte minst nu inför årsskiftet, så det blir väl i bästa fall först framåt månadsskiftet januari/februari nästa år som jag officiellt och lagligen kan kalla mig Gabriella Beer. Men sen är det alltså så jag kommer att heta.


 

Om släkten Beer

Namnet Beer sägs ha varit relativt vanligt bland judar på kontinenten fram till Andra Världskriget. Av olika arkiv framgår att åtskilliga med namnet Beer dödades i Förintelsen medan andra hade hunnit ge sig iväg till framför allt USA. Den suddiga bilden här ovan tog jag i Schindlermuseet i Krakow för några år sen och på näst översta raden ser man tre personer med efternamnet Beer, som alltså undkom tyskarna tack vare Oskar Schindler. Det är förstås möjligt att de här personerna var avlägsna släktingar till mina förfäder, men Krakow ligger relativt långt österut och såvitt jag vet levde mina Beerförfäder i Berlin och Hamburg sedan århundraden och jag tror som sagt att namnet var ett ganska vanligt eller i varje fall inte helt ovanligt judiskt namn på kontinenten före kriget. I Sourcebook for Jewish Genealogies and Family Histories av David S. Zubatsky och Irwin M. Berent (Avotaynu Inc. Bergenfield, N.J. 2005) har jag hittat detta om namnet Beer:

 

I Sverige har släkten Beer aldrig varit judisk utan det var en av mina anfäder, Johann Adolph Ferdinand Beer, som konverterade till lutherdomen när han skulle gifta sig. Fästmön, Henriette Elisabeth Grund, kom från en kristen musikerfamilj, också i Hamburg. Reformjudendomen vann tidigt insteg i Hamburg men de liberaliserande strömningarna var inget skydd mot antisemitism och i början av 1800-talet förekom tidvis allvarliga förföljelser mot judar i Hamburg.

En del uppgifter om denne Johann Adolph Ferdinand är något motsägelsefulla. På vissa håll står det att han och hans hustru Henriette levde i Sverige mellan 1822 och 1833 och att de sedan bodde i S:t Petersburg och senare Berlin där de skall ha levt fram till sin död. Men på något ställe står det visserligen att han levde i både S:t Petersburg och Berlin men att han dog i Stockholm.


 

Johan Adolph Ferdinand Beer

och hans efterlevande på Kontinenten

2015-11-24 (8)

En annan sak som är motsägelsefull är de uppgifter som finns i ”Genealogieonline”. Där påstås på ett ställe att Johann Adolphs hustru hette Julia Grund, men det stämmer inte. Hon hette Henriette Elisabeth Grund och tydligen hade de en dotter som hette Maria Charlotte, som dock på annat och mer tillförlitligt håll sägs ha hetat Charlotte Mathilde Beer, och som gifte sig med en adelsman vars namn var ännu längre och mer otympligt att uttala än Gabriella Gustafsson: Enrique von Scholtz Hermensdorff Markgraaf van Belvis-de-las-Navas. Deras ena dotter (vars namn inte nämns någonstans i de register jag hittat) gifte sig med Markis d’Ivanrey och den andra med den rike diplomaten Manuel d’Iribarne. De sistnämnda fick en dotter som sedermera gifte sig med prins Max von Hohenlohe. Men det hela är inte särskilt trevligt när man ser de bilder som min mammas kusin Lotta sparade från någon svensk veckotidning på 1950-talet. Flickan var tydligen bara 15 år när hon gifte sig med prinsen – som då var 31! Artiklarna om denna 15-åriga ”barnbrud” har Lotta sparat i en mapp med rubriken Om våra spanska släktingar. Men släktskapet är ganska avlägset om man säger så: om jag räknat rätt var ”barnbruden” och min mormor Jenny bryllingar (fyrmänningar).

En del av det som står i tabellerna nedan får man ta med en nypa salt. Att en ättling till Johan Adolf gifte sig med denne Hohenlohe är det inget tvivel om och inte heller generationen innan (Henrik/Enrique med det långa namnet och alla titlarna). Men däremot är det som står om Julia Grund och Maria Charlotte virrigt och uppgifterna går inte ihop. Johan Adolfs hustru hette Henriette Elisabeth f. Grund. Om ett av deras barn hette Maria Charlotte eller Charlotte Mathilde vet jag inte, men det saknar lyckligtvis betydelse för min svenska gren av släkten Beer.

 

2015-11-24 (6)

2015-11-24 (5)

 

Skärmklipp 2015-11-25 12.24.30_edited

Skärmklipp 2015-11-25 12.25.28_edited

Skärmklipp 2015-11-25 12.24.44_edited

Skärmklipp 2015-11-25 12.25.57_edited

 Hursomhelst, när jag tittar igenom de olika tabeller, artiklar etc. där Hohenlohe-Langenburg et. al. nämns, får jag den här släktlinjen från Johann Adolf Ferdinand Beer och framåt: 

I. Johann Adolf Ferdinand Beer + Henriette Elisabeth f. Grund

II. Charlotte Mathilde f. Beer (eller Maria Charlotte?) f. 1825 + Enrique von Scholtz Hermensdorff Markgraaf van Belvis-de-las-Navas

III.  a) Dotter X, g.m. Markis d’Ivanrey

b) Maria de Trinidad, Markgrevin van Belvis de-las-Navas, 1857-1932 + Manuel d’Iribarne

IV. (b) Maria f. ca 1890 (?), g. m. Hohenlohe-Langenburg

 

V. Alfonso Hohenlohe-Langenburg, f. 1924

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Alfonso med modern Maria Hohenlohe-Langenburg (syssling till Jenny Beer)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Alfonsos äldsta syster

 

 

 

 

 


 

Johann Adolph Ferdinand Beer

och hans ättlingar i Sverige

 

Johann Adolph Ferdinand Beer 1792 – 1864

Från Wikipedia:

Johann Adolph Ferdinand Beer, född 1792 och död 1864, var en tysk violinist. Beer kom från en framstående tysk-judisk musikersläkt, och var avlägset släkt med Giacomo Meyerbeer. 1822–1834 verkade han tillsammans med sin hustru, som var pianist, i Stockholm som kammarmusiker. Beer gjorde även vissa försök som tonsättare. Han invaldes 1828 i Kungliga Musikaliska Akademien.”

Och från Levande Musikarv:

2015-11-24 (2)

Ur Förteckning över svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863:

samt:

2015-11-24 (1)_edited

2015-11-26 (5)_edited

En av Johann Adolphs söner, Cesar Beer, var tydligen också han verksam vid Hovkapellet i Stockholm och följde i sin fars fotspår såtillvida att även han sedan flyttade till Petersburg.

2015-11-24

 


Georg Adolf Beer 1818 – 1896

Om Johann Adolphs son Georg Adolf har jag inte hittat någon information på nätet utöver det lilla som står i artiklar om hans son John och sonsonen Dick Beer (nedan), men det är inte så konstigt eftersom han till skillnad från sin far och flera av sina söner inte var verksam som vare sig musiker eller konstnär och inte heller som sin syster gifte sig med europeisk adel. Han föddes i Hamburg 1818 och när föräldrarna flyttade till S:t Petersburg 1834 stannade han kvar i Stockholm och bodde hos vänner till föräldrarna, en A. F. Mann och dennes hustru. Som vuxen var Georg Adolf grosshandlare, och under en period också Bremens vice konsul i Stockholm. Men diplomat och köpman eller ej så var nog även han en ganska orolig själ att döma av de berättelser som traderas i släkten. Vad jag annars vet rent faktamässigt är att han dog i Wiesbaden.

Georg Adolf Beer med yngsta dottern Ida

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Georg Adolphs hustru hette Hedvig Valfrid Gunilla Beer, f. Bergström. Jag har inte lyckats hitta något foto av henne men däremot ett som föreställer hennes mor, ”Gamla fru Bergström” enligt vad som står på kortets baksida:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 I min ägo har jag en bok som Hedvig Valfrid fick i samband med sitt bröllop 1848. Det är något så flott som en komplett manual för livet som kvinna, från konfirmationen till dödsbädden:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 


Georges Wilhelm Beer 1854 – 1911

Så till nästa generation, Georges Vilhelm Beer och hans syskon (stavningen av namnet varierar: jag har alltid hört hans namn uttalas på franskt vis och andranamnet skrivet med W, men i t ex hans födelsebevis står det ”Georg” och Vilhelm med enkel-V).

Men först lite om hans bror John och dennes två söner, Dick och Uno.

John Beer

Den stora bilden här nedanför är målad av konstnären John Beer, som alltså var bror till Georges Vilhelm. John Beer var tydligen en ganska hyllad konstnär som levde större delen av sitt liv i England. Han var mest känd för sina målningar av hästar, men den här bilden som jag antar är ett gammalt fotografi har jag hittat bland sparade släktpapper. Bilden är fäst på tunn papp och på pappskivan står titeln, ”a Spiritual Séance” samt hälsningen ”to my brother Adolf with compliments/ John Beer”. Kortet måste ha varit skickat till Georges broder Cesar Adolf och inte till min mormors far, för jag har inte kunnat hitta någon uppgift om att även Georges hette Adolf. I vilket fall som helst tycker jag nog att det är bra snålt att en konstnär ger ett fotografi av ett av sina verk till en närstående (om det nu inte är någon speciell sorts mer påkostat tryck förstås), men jag antar att även ett fotografi sågs som något ganska dyrbart och exklusivt på den tiden.

DSC_0079_editedd

Uno Beer

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En av Johns söner, Uno Beer, var också han långa tider bosatt i S:t Petersburg. Jag vet inte om det är genom honom som jag enligt 23andMe har åtminstone en släkting bosatt i S:t Petersburg som har just namnet ”Ber”, eller om den killens familj härrör från Uno Beers farfar, violinisten Johann Adolf och hans hustru pianisten Henriette, som ju även de var bosatta och verksamma i S:t Petersburg under en stor del av sitt liv. Även deras son Cesar bosatte sig alltså i den ryska huvudstaden, så den ”Ber” jag har hittat bland mina DNA-släktingar kan mycket väl vara min femmänning eller liknande. (Detta är nog det mest troliga eftersom såvitt jag minns han hör till de ganska avlägsna släktingarna, medan en ättling till min mormors kusin sannolikt skulle komma upp som en betydligt närmare släkting.)

Dick Beer

Åtminstone den andre av Johns söner, Dick Beer, var liksom sin far konstnär. Det går att hitta en hel del om honom på nätet men här nöjer jag mig med att lägga in den här länken (som innehåller mycket information ifall man klickar på de olika underavdelningarna i länken):

http://www.dickbeer.org/index.htm

Här är ett utdrag:

”Cosmopolitan

Dick Beer was a cosmopolitan almost out of genetic necessity. The Beer were Swedes, but only since 1822 when the German Johann Adolph Ferdinand Beer is engaged as first violonist at the Royal Court Orchestra in Stockholm (which he ended by directing). The latter had converted to Lutheranism as to be better accepted in bourgeois and aristocratic circles dominated by anti-Semitism, and when marrying into a non-Jewish family of German musicians). Though coming from Hamburg, it is plausible that Johann Adolph Beer was a member of the influent Beer family of Berlin (where Johann Adolph lived after retiring died). The Prussian capital had seen a steady flow of Beer bankers and musicians during three centuries. Amalie Beer (1767-1854) held there a reputed intellectual salon, she also was the mother of the writer Michael Beer and of the composer Giacomo Meyerbeer. Anyway, the Swedish branch maintains such family traditions: the eldest son Georg becomes a businessman in view in the capital and frequents the Swedish court of king Charles XV. His sister Charlotte Mathilde is co-opted by the great European nobility by marrying first Enrique von Scholtz Hermensdorff, marquess de Belvis and heir to Malaga´s largest wine firm, then in a second marriage the duke de Parcent, of one of Andalusia´s oldest families. Of Charlotte Mathilde´s two daughters, one was to marry the rich diplomat Manuel d´Iribarne and residing in Paris, the other the marquess d´Ivanrey. The daughter of Mrs d´Iribarne married in her turn prince Max von Hohenlohe. The horse and watercolour painter John Beer, Dick’s father, belongs to the third generation on Swedish soil and makes an artistic career in the United States, Imperial Russia (where his brother Hugo was a businessman) and England. A specialist of horse races, a refined aquarellist, mundane, John Beer is considered one of the most sought after horse illustrators of the Victorian age (Illustrated London News, The Graphic, Black and White, and many others). Counting with the favours of the prince of Wales, Dick Beer’s father had a brilliant social life. Oscar Wilde, James McNeill Whistler and Caruso were among the habitués in the Beer home in London.

Robert Amberlin (© 2002)”

Detta hittade jag på annan plats på nätet:

 

 

Liten blyertsteckning enligt uppgift gjord av Dick Beer när han gick sin konstutbildning. Detta stod på en lapp som var fäst vid bilden med ett gem, men bilden är inte signerad och har förstås inget värde. Fast den är trevlig ändå.

 

 

 

 

2015-12-04 12.32.28

Den här teckningen som Dick gjorde när han var 16 har knappast heller något värde, men den är i alla fall signerad och för mig har den förstås ett stort affektionsvärde.

 

Nåväl. Ingen av dessa herrar blev särskilt långlivad. John Beer levde 1853-1906 och blev alltså bara 53 år och hans son Dick bara 45. I jämförelse med sin bror och sin brorson blev alltså min mormors far Georges gammal – hela 58 år.

 

Georges Wilhelm Beer

Om min mormors far Georges, slutligen, finns ingen information från andra källor än släktens bevarade papper och berättelser. I Svensk Musiktidning (som han startade) skrevs dock en ganska lång dödsruna efter hans bortgång 1911. Han hade fått utbildning till pianist och dirigent och var i något skede inbjuden för att arbeta som dirigent i New York, men var tvungen att tacka nej eftersom han vid det laget hade hela sju barn och det inte fanns någon möjlighet att ta med hela familjen till Amerika. Så han var nog ganska duktig, men kom inte så långt i karriären utan var tvungen att försörja sig som pianolärare och så småningom också musikhandlare. Inget fel med det, tvärtom, men det var säkert inte det han hade drömt om i sin ungdom. I dödsrunan i Svensk Musiktidning står att han redan i ungdomen på grund av sjukdom var tvungen att avbryta sina planer på en karriär som musiker. Detta har jag inte hört något om från släkten och det framgår inte vad det var för sjukdom det handlade om.

Georges och Hedvig Maria vid förlovningen i Schweiz.

 

Om Georges hustru, Hedvig Maria f. Sandahl  har jag skrivit på annan plats i den här bloggen och därför tänkte jag inte skriva så mycket här om henne specifikt. Hon var dotter till lungläkaren, medicine doktor Oscar Sandahl och dennes hustru Jenny f. Huss

 

Georges och Hedda Maria fick hela sju barn: Oskar, Gösta, Waldemar, Nanna, Jenny, Maja,  och Lilly. Min mormor Jennys tvillingsyster Maja dog när hon var 14 år och yngre systern Lilly när hon var åtta. Av nästa generation är det idag min mor Brita och Waldemars dotter Marie-Louise (född 1920) som fortfarande är i livet.

 

Bilden nedan visar mormorsmor Hedvig Maria med sina vuxna barn.

Maria Beer m vuxna barn

Stående från vänster: 1. Oscar 2. Gösta 3. Valborg (g. m. Valdemar),  4. Nanna Brattström f. Beer, 5. Gustav Brattström (g. m. Nanna), 6. Jenny, 7. Valdemar.

Sittande fr vänster: 1. Elsa Beer (g. m. Oscar), 2. Hedvig Maria, 3. Anna Beer (g. m. Gösta)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

Efter makens bortgång 1911 vistades Hedvig Maria OLYMPUS DIGITAL CAMERA långa tider hos sina barn och barnbarn, inte minst hos mina morföräldrar i deras stora prästgård i Dalarna. Porträttet nedan målades av hennes dotterson Gustaf Brattström, make till hennes och Georges äldsta dotter Nanna. Mormorsmor

 

Den här målningen, som föreställer Hedvig Maria och hennes dotter Jenny, är gjord av mormors bror Gösta Beer. Det står att den är gjord i Bjärred (där han bodde) 1932, och det var samma år som mormorsmor dog.

DSC_0135_edited_edited

Här är en sammanfattande översikt över de olika generationerna i släkten Beer från Johann Adolf till Jenny Marias barn:

Familjen Beer översikt 2015


 

Jenny 1888 – 1975, Brita 1925 – och Gabriella 1966 –

Hittills har det varit mycket prat här om karlar som var musiker och konstnärer – och till och med bankirer minsann. Kvinnorna hamnar som vanligt i skymundan, såvida de inte gifte in sig i adliga släkter då. Men man ska inte glömma att Georges mamma Hedvig Valfrid Gunilla liksom hennes sondotter Jenny Maria OLYMPUS DIGITAL CAMERA (på bilden vid sin examen från utbildningen till skolkökslärarinna),

sondotterdottern Brita Gunilla (som alltid varit svår att fånga på bild, särskilt i köket)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

och inte minst den sistnämndas dotter Eva Gunilla Gabriella flera gånger har bakat en tårta som är väldigt god. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Tack vare den yngsta ättlingen på denna gren av släkten, Gabriella, publicerades tårtreceptet på 1980-talet i den ansedda tidskriften Allt om Mat:

11958266_10153255683328985_8950592593899978183_o (2)_edited

… och därmed kan man säga att evolutionsteorin är bevisad en gång för alla: den sista avkomman kröner släktlinjen och genernas mål och syfte är fullbordat!

Men mormor Jenny var inte bara bra på att baka tårtor. Av allt att döma var hon ganska duktig på att teckna också, även om den enda bild gjord av henne som jag har sett är den här kolteckningen som hon gjorde i skolan när hon var 12:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA


Om namnet Beer

2015-11-26_edited

Det tyska ordet Beere (f. sing.) betyder ”bär”, men namnet Beer har inte något med bär att göra. Två hebreiskkunniga bekanta som jag frågade en gång trodde att det kan vara en stavningsvariant av det tyska ordet Bär, alltså ”björn”, bland annat på grund av att hebreiskans ord för just björn (”dov” på hebreiska, tror jag) går att finna i äldre judiska namn. Och mycket riktigt, nu har jag hittat detta i Jewish Encyclopedia:

2015-11-26 (7)_edited_edited

_20151122_145326



 

_20151122_152140

_20151122_150301

 

Hur det än är med etymologin så tycker jag om tanken att jag snart kommer att ha ett efternamn som åtminstone kan föra tankarna till ett bär. När jag var liten brukade min moster Lena kalla mig ”Lilla körsbäret” och jag tyckte mycket om det smeknamnet. Enligt mamma Brita kallades mormor Jenny och hennes tvillingsyster Maria (Maja) ”körsbären” när de var små._20151120_225244

Fast en björn är inte heller helt fel och här har vi ju dessutom den ryska kopplingen igen!_20151122_151655

 

På tyska Wikipedia står det så här om namnet Beer: ”Der Name ist möglicherweise eine Variante von Bär und ein Übername für einen starken, tapferen Menschen”. Namnet ”Björn” betyder alltså att namnets bärare är en stark och modig människa och det tycker jag passar väldigt bra ihop med mitt förnamn, som betyder ”Guds kämpe”. _20151122_150225

 

 

 

 

 

För icke tyskkunniga kommer väl tankarna i första hand att gå till en alkoholhaltig dryck, men det kan jag bjuda på. Och det ska jag göra också när väl allt är klart. Öl för den som vill och champagne för den som föredrar det. Eller blandat för dem som så önskar.

_20151122_134205

 

_20151123_184337

 

Och nu, sedan måndagen den 8 februari, heter jag

image